jul
nu är julen slut,det är den tiden på året som man ska uppskatta
mest. men jag ahr till min stora förskräkelse och jag tycker
nästan lite illa om mig själv för att jag inte hittar det, men jag
har inte kunnat se julen som julen ska vara. det är den mest spännande
tiden på hela året för då finns det ingen som känner sig utanför för
att hon eller han inte får öppna några presenter, och att man får en
massa julklappar som man får öppna samtidigt som man kan se lyckan i
de andra ögon. i år har min jul inte varit mer än en plåga, det har
inte funnits någon motivation för att köpa eller pynta eller att sprida
känslan av julen, jag har helt enkelt inte hittat julkänslan, men om
det vore så enkelt så är det väl lätt att lösa, men jag har aningar
om att jag hr genomskådat julen så mycket att jag inte kan se glansen
i att vara med sina nära och kära, att man alltid måste vara tacksam
för det man får, den gammal tråkiga julmaten(det är inget fel på den)
men varför blandar man inte och tar. jag har lite dåligt samvete för
detta, jag vill inte att någon ska gå miste om sin julkänsla för att
jag inte har den men om jag bara kunde få låna lite en lite lite lite
julkänsla bara av någon bara en sekund så skulle hela min jul vara
räddad, för det jag är orolig för att jag har blivit är att jag har
vuxit ifrån mitt barnasinne att jag går miste om en av de bästa dagarna
på hela året....
på julafton var jag tomte, när jag tog på mig tomtekostymen så hoppades
jag på att jag skulle känna mig som tomten, men när allt var på så var
det som om någon hade hängt ett kvarnhjul runt min nacke, nu var jag
tomten, den personen som är julen personifierat och jag skulle sprida
en känsla som jaginte kunnde känna till mina små kusinbarn. jag är inte
närvös av mig så ofta men detta har var det värsta jag har varit med om
i hela mitt liv, jag skulle kunna springa jorden runt naken om jag hade
sluppit, men nu var det jag som skulle "ta mitt ansvar" så efter att
ha delat ut julklapparna och följt de stående traditionerna så var det för
mig att traska vidare för att senare komma tillbaka och "missa" tomten
men det mest smärtsamma av allt var när min fyra åriga kusinsbarn drar
mig med in i lekrummet och säger "det var du som var tomten" det är de
värsta ögonblicket i mitt liv. jag ville bara skjunka genom jorden för
att slippa existera.
jag vet inte vad jag ska ta mig till för det känns som om jag har förstört
julen för de som den betyder mest för, barnen. jag vet inte riktigt hur jag
ska kunna förlåta mig själv för att ha gjort detta, men medans de vuxna
säger till mig att det var bra jobbat så kan jag inte sluta tänka på det
den lilla fyra åriga tjejensord, de sitter som fast etsade i mitt minne.
det låter som en dum sak att vara deppig för men det kan vara en hel uppväxt
som påverkas av om tomten är verklig eller inte....
julafton
när han tror på tomten,
när han inte tror på tomten,
när han är tomten,
när han inte vet vem tomten är.
jag har nu avklarat de första 3 stadierna.
det var ganska jobbigt att försöka
hålla masken när någon rycker i ens
tomtemask så att man blixtsnabbt
måsta slänga ner huvudeti knät för
att inte avslöja sin riktiga identitet,
men det värsta är nog när man
äntligen är klar så ska man smyga
in i huset och se jätte ledsen för
att man har missat tomten och
de små skit ungarna bara ropar:
DET VAR DU SOM VAR TOMTEN!!!
de kunde likaväl sparka mig i magen
och spotta på mig! men vad gör man
inte för att förmedla lite julkänsla till
de yngre generationerna?

bättre
jag känner mig mycket bättre,
har fått behålla min mat ett
bra tag nu. funderar på att
försöka gå till skolan i morgon
men vi får se
vinterkräksjukan
jag har redan prövat på denna nya mutation
av vinterkräksjukan, eller jag tror att det är de
jag har spendrat dagen med att tappa alla mat
i min mage. men skitsamma, jag hoppas att det
är något annat, men man vet inte.
bara för att jag inte kunnat gå till skolan har
jag missat 2 prov som jag skulle ha, det värsta
av allt var att jag kunnde proven odentligt bra.
så jag hoppas att jag kan få göra det efter jul.
så jag sitter nu i min soffa och är jätte förbannad
över att jag inte kunnat göra dem. man jag har läst
klart min bok mellan kaskaderna den var tok bra och
jag rekomenderar den Brödrarskapet av Robyn Young
läs den om du vill läsa en bok om de svåra val man
kan stå inför om man lever på 1200-talet i ett
europa som styrs av den kristna kykan genom ordnar
som tempelherreorden och tyskaorden mfl. LÄS DEN!
nu ska jag försöka att plugga lite med biologi, jag
ska föröka att gå till skolan i morgon om jag kan
hålla kvar frukosten i morgon. sedan får vi se om
det blir pysselkväll hos henke.

vänner
idag har jag faktiskt haft en okej dag, den började med att jag sov länge(kanske
lite för länge) men det var jätte skönt. sedan var det frukost och att gå en promenad
med hunden. jag måste säga att våran hund måste vara dum i hela skallen, hon
fattar inte att man ska vara trött ibland också eller så är det för att hon är så glad
att se mig, jag hoppas att det är det sist nämnda men jag vet inte.
efter att ha varit ute å gått med henne genom den täta diman i över en och en halv
timma, så insåg jag att jag skulle til göteborg idag och att det int var någon hemma
när jag vaknade, jag ringde min far och frågade var de var, "vi är i göteborg, jag
försökte väcka dig i 10 minuter sedan gav jag upp" det var då jag insåg att det
inte var någon kostig dröm jag hade haft om att min far ruskade mig, men det jag
inte fick ihop var att jag hade dödat en drake innnan han hade ruskat mig, men jag
har inte läst pyskologi så jag vet inte om man kan kombinera dröm men verklighet.
sen var det bara at börja och städa här hemma och gjort pepperkaksdeg för
morgondagens peppakaksbak. sedan så lagade jag mat till mig, och 2 timmar
senare så lagade jag maten till restan av familjen(mamma och syster är borta)
har insett att jag äter väldig, väldigt mycket för att inte röra mig, men till min stora
förvåning så år jag ned i vikt istället för att lägga på mig hull. jag har äntligen börjat
träna ordentligt igen.
sedan så vill jag uppmana alla som heter lisa och är snälla och skriver
komentarer i mon blogg att skriva efternamn, det är för att jag känner 5
olika lisaor så jag har inte en suck att lista ut vem det är som har skrivit!
sedan så har jag insett att jag som vanligt inte har en blekaste aning om
var jag ska vara eller göra på nyår. förra året var jag hos elin och det bestämdes
dagen innan nyår. det har slagit mig att jag inte planerar så mycket med
allt ordnar sig till slut iallafall, men om det är någon som hemska gärna
vill umgås med mig på nyår så får ni väl säga till annars så gör jag som jag
brukar hittar något någon annanstans.
rubriken vänner handlar om att jag har insett att jag saknar en
jätte massa människor som jag hade runt mig förra året,
det är lite jobbigt men det är väl så livet är, tyvärr.
skit samma och komihåg att leva för stunden för
man vet inte vad som händer i morgon.
sedan vill jag be om ursäkt för min atityd
den senaste tiden, jag har varit ycken och
onödigt irriterande utan anledning. förlåt
blogghysterin
jag måste påpeka att det jag egenkligen är emot
bloggar, de är bara ivägen för alla viktigare sidorna,
men för att försvar att jag har en blogg så är det för
att jag vill sprida mer hysteri på internet till de som inte
är pedantiska med sina bloggar och skirver konstant
hela tiden. men skit samma jag har insett att det är
faktiskt någon som läser denna sidan som jag ser
som mitt klotterplank som jag engenkligen skulle
kunna ha på ett vanligt word dokumnet men jag
kan inte irritera någon om ingen kan läsa den.
men skit samma det är faktiskt lite roligt att man
kan få komentarer på sina tanker.
Lucia(våran tessi)
det var lucia igår, det är en av de
stunderna på året som jag uppskatar
för det är då man ska börja känna den
riktigta julkänslan. men i år så
var den inte där, jag hoppas på
att det är för att det inte är snö
men tankarna har flugit iväg och
jag har börjat fundera över om jag
har "genomskådat" julen. visst det
är em tid som man ska spendera med
sina nära och kära, det är inte det
som jag har motsatt mig mot, det är
att julen har blivit en tid med sådan
prestationsångest, man ska handla
julklappar som ska vara roliga och ska
vara kreativa, man kan inte bara köpa
vad som helst och det är nästan omöjligt
att ge någon vuxen som man inte känner
tok jätte bra något som kommer att passa
den.
men på morgonen skulle vi haft fysik, men
vad jag hade fattat så skulle vi inte hade
det så jag var ute och sprang, för att
sedan komma till skolan, när vi hade fikat
så var det att gå till aulan, för att njuta
av musik och sång. det är sjukt hur bra
vissa kan sjunga, som tex tessi som också
var lucia, hon såg faktiskt ut som en
riktig lucia, som var tok söt.
men i mörkret så kom sömningheten smygande,
det är sjukt att man ska försöka att hålla
sig vaken när det låter som änglar sjunger.
sedan så var det dags att dela ut det nobla
prisen com bara är inriktade till naturare,
de som läser ekonomi, omvårdnad och esteter.
det är lite skit att de inte har något
samhälls pris. men skitsamma.
det roligaste var när bankens Vd sa att detta
vär den bästa lucian han hade sett och det
var ju menat till hela lucia följet men jag
tolkar det som om det var bara riktat till
tessi, våran egen lilla lucia!
jag är döden, jag har länge vandrat vid din sida
jag är så jag jävla arg att jag kan äta upp en hel älg.
ilskan skapades av tim jag vill döda honom pga
att han sa det värsta jag har hört under en av de
filmer som jag respekterar mest. men jag måste
erkänna att jag inte har sett den innan men det är
en av de filmerna som alla känner till.
men jag och min klass(inte killen som åker skidor
på annan ort) tog tag i det problemet,
genom att bestämmma att vi skulle se den hos
mig i tidags, eftersom vi inte visste vad vi skulle
försänta oss så inhandlade vi de värse starkvaror
(ett flak starköl), men efter att ha börjat att titta på
den så insåg vi att den var bra för att vara från
1957, men när vi har kommit fram till slut senen
så då en kvinna som jag inte vet namnet på går
ner på knä för att ta emot döden och ska just säga
att hon välkomnar döden, så slänger tim det, det, det
stora aset som är lika kåt som en hund omgiven av
en hord av brunstiga tikar! "får, jag suga din salta halv
meter". jag kan säga att det vi blev så arga att vi inte
kunde slå honom(om ni undrar varför så är det en
tradition att slå honom när han berättar ett dåligt skämt
eller är för kåt, han är alltid blåslagen), det var först dagen
efter som vi insåg att han förstörde en tok bra film för oss.
Men skit samma om jag ska ge er några anledningar för
att ni ska se Det Sjunde Inseglet så är det den underbara
gamla svenskan och Nils Popes mimik som ger filmen
en bra blandning mellan melankoliken som döden sprider
och livet i det teatersälskap som Pope reser med, det är
en ganska tung film, inte i den meningen att den är sorlig.
utan att den får mig att börja fundera vad som döden
innebär och vad som kommer efter döden, om det kommer
något efter.

dagen som inte blev bra
okej jag eräknner jag gjorde en dum sak idag, och det märkligaste jag känner mig lite elak
och har något som en dödlig person skulle diagnostisera som lite lite lite dåligt
samvete. det konstigaste att jag brukar inte drabbas av det så ofta pga att min mantra
i livet är "shit hapens and if it dosen't it gone do it an other day". så jag brukar
tänkre på det. men idag så gick jag upp tidigare än jag brukar,
jag gick upp 6 det var helt knasigt för en normal morgon så går jag upp så att jag hinner till skolan
innnan det är lunch. men idag skulle jag banne mig komma i tid. efter att ha ätit och duschat
(btw jag lyckades nästan somna i duschen, om det nu är fysiologiskt möjligt att sova stående)
sedan var det bara att börja traska i regnet när jag var vid garagen på karslätt, så
fick jag ett sms där alex förstörde min dag eller det var inta hans fel men ddet var de
4 ord som smset innehöll "har ingen fysik idag". jag trodde bara att han jävlades med
mig och gick glatt vidare. när jag anlände till skåpen kollar teknikarna upp med frågande
blickar som har ett stänk av skräck i sig, "vad gör du här? frågar en av dem som har
tagit sitt mog till fånga. det är då blixten slår ner!
DET ÄR INGET SKÄMT DE HAR NATIONELLT MATTE D IDAG OCH VI HAR INGA LEKTIONER FÖR ÄN
EFTER LUNCH!
först blir jag så snopen att jag bli handlingförlamad(ännu en sak som inte händer mig)
och sen kommer ilskan till mig med fullkraft jag bliev arg lika snabbt som man tänder
en lampa, för om alex visste att vi inte hade fysik idag så visste han det också det
igår och då kunde jag tagit det lungt i morse och tagit med träningskläder, men inte
det. jag styrde mina steg mot biblioteket för alex måste vara där, eftersom han inte
svar på mina upprepade försök att ringa honom. väl där så sitter han vid en dator och ler
mot mig när jag kommer (min argskala skjuter ihöjden, den ligger på slå sönder kylskåp)
sedan så går jag för att läsa dagens tidning och vad är det jag ser från hyllan om inte ett
hånleende från hyllan med tidningar, det är våran "kära" statminister som ler på framsidan
på Café(min argskala håller på att gå upp till göra sönder små irriterande barns leksaker
och det mina kära vänner är sneppet nedanför bärgsärk) sedan sätter jag mig vid datorn och
surfar för att komma ner till en nivå lägre kanske till och med "kasta esteter ur fönster"
markeringen, men det går inte så bra för på något sätt så kommer jag in på johanna grönbäcks
blogg och då kokar det över. i min frustraktion skriver jag en masssa jiddrish och går där ifrån
för att titta på när alex tränar, för jag tänker fan inte gå hem i detta väder för att hämta
träningskläder! då börjar jag läsa boken "hur man botar en fanatiker" och lyssnar på
lite blipblop och inser att det är mitt eget fel att jag är arg och att jag inte har något rätt
att vara en dålig medmänniska och gå runt och sprida dåliga vibbar runt mig så att någon
annans dag kanske blir dålig! sedan så tar jag en kaffe i cafeterian så
kommer linus och gör mig glad, genom att han har tränat i sina skinconverse.
dagen blev aldrig en toppen dag men jag var iskolan från 7,35 till 16,25 och då ska man
veta att jag hade 70 miuter lektion på hela dagen!
peace
spexfotograferingen
nu ska jag berätta det som alla har fått posttraumatisktstress av eller fobier.
det var kalla torsdags morgon och som vanligt så försover jag mig, alex
ringer och säger att han är på stan för att handla cowboyhattar. först
så fattar jag inte vad han pratar om man jag klär på mig och går ner på
stan för att se vad han håller på med. när jag kommer ner så inser jag
att hattarna är till fotot. efter att ha avnjutit frukosten på kinaresturangen
som för alex blev lunch så begav vi oss till skolan med hattarna för att
anlända i tid för att bara dela ut dem och bege oss till aulan där foto
kommer att tas.
när vi kommer in där med hattarna på huvudet så kan man höra hur
alla suckar och tycker att vi är tok tråkiga för att vi bara ska ha hattar
på oss. men vi går världsvant bakom ett skynke och tar av oss kläderna
och kommer ut nakna (vi hade strumpor på oss) och med hattarna
för de mest värdefulla delarna på kroppen, det är så tess springer
där ifrån för brinnande livet. så fort hon kommer utan för dörren så
berättar hon för nils och sedan sprider sig ryktet som en löpeld
genom skolan.
men om vi ska återvända till aulan, efter att ha tagit ett flertal bilder
med oss iförda hatt öppnas dörren och nils elin mfl sticker in huvudet
för att få en glint. enligt rykten så har man aldrig innan sett elin och nils
springs så fort de gjorde när de fick reda på fotograferingen av oss.
men efter att ha tagit den sista bilden med hattar på så kastar en person
hatten och springer för livet till skynket, ni kan gissa vem det var.
men efter ett tag så tar vi på oss kalsongerna och hoppar runt lite och
insåg att linus var överexponerad, kortsagt det enda man såg var ett
par ögon, bröstvårtor och en navel resten var bara vitt.
men sen hoppade vi runt lite i kalsongen och de tog fler kort av oss.
när vi var klara så hade de tagit 70 kort på oss och vi var den mest
fotograferade klassen och den minsta till antal personer.
men vi är desto sötare för varför annars skulle de ta så många bilder?
jag måste ge en eloge till fotograferna som stod ut med våran
föreställning och med stor själv kontroll gjorde fördigt jobbet
efter att ha sett en av de fotograferade necka. även fast vissa
av dem påstår att de kommer att få med för livet, till dig säger
jag:
"Det är bara en naken mäniskokropp det mest naturliga som
finns, och så får du minnas vad du sa om elin!"
en kväll
vi firade elin dagen innan hon fyllde år och det var en rolig kväll.
det började men att jag bjöd in benni, alex, +, -, olof, tim, sofia, tess och lisa D
på något skulle vara tänkt som en överasknings fest eller fest kanske är fel man
ska nog mer säga samankomst.
alla fall jag hade köpt mat så att vi kunde äta tacos och marängsvish.
när benni, klassen och sofia hade kommit så stack +och - för de skulle iväg
på något annat, men jag och restan började ät och för att ni ska förstå hur mycket det
köttfärs jag hade köpt så kan jag säga att jag var tvungen att stecka det i tre olika pannor
det var 2,5 kilo till 6 personer det är 420g per erson och så ska man få
ner grönsaker också med det gick ner.
sedan var det bara att vänt på att hon vi skulle fira skulle komma och
vi väntade och väntade och väntade. till slut så blev vi lite tjuriga för att
vi skule ner till pluto medan det var halva priset.
3 timmar senare än vi hade sagt så kommer elin och tess in slantrande,
då var det att börja fixa med galssen och allt, och efter att ha ätit den så skulle
elin öppna sin present som vi hade köpt till henne.
jag måste berätta bakgrunden till varför vi köpt den så att
ni inte tror att vi är perverterade snuskhummrar.
det började i skottland när vi gick förbi en affär med underkläder och i
fönstret så var det en skyltdocka med latex underkläder på sig och på
något sätt så kom det på tal att vi inte vågade köpa latexunderkläder
till elin, och som ni vid det här laget har insett så utmanar man inte
NS om att de inte vågar göra något för vi gör det vad det än är.
bara så ni vet, om ni inte tror mig så är det bara vänta till årsboken
kommer så får ni se!
men iallafall så gav vi henne presenten och det var det ansiktsuttrycket som
han hade när hon öppnade paketet som olof hade slagit in ( i en papapers
icakasse med en massa tejp). först vågade hon onte ta i den alls men efter
ett tag så tog hon på sig den, märk väl att hon hade kläder på sig under
och det inkluderar en av hennes så kära koftor. men hon tog på sig den
han vill inte ta på sig den utan kläder under, men hon lovade att hon skulle
bära den på kreta och det finns ett antal vittnen till det som hörde detta
och det var vittnen som inte gick i NS!
jag skulle kunna lägga upp en bild på elin med kläderna på med jag har inte
konsuliderat henne om det än. men denna bilden kan jag lägga upp:
maskerad

med ett gäng folköl i famnen. sedan så bar det iväg till marbäck för att hämta + och - (linus å linus). sedan så var det att åka till rånnaväg där maskeraden skulle hållas.
jag orkar inte skriva färdigt detta inlägg pga att jag på började det för tok länge sedan så jag kommer inte riktigt ihåg vad aom hände men jag kommer ihåg att jag hade det tok roligt!!