spexfotograferingen
nu ska jag berätta det som alla har fått posttraumatisktstress av eller fobier.
det var kalla torsdags morgon och som vanligt så försover jag mig, alex
ringer och säger att han är på stan för att handla cowboyhattar. först
så fattar jag inte vad han pratar om man jag klär på mig och går ner på
stan för att se vad han håller på med. när jag kommer ner så inser jag
att hattarna är till fotot. efter att ha avnjutit frukosten på kinaresturangen
som för alex blev lunch så begav vi oss till skolan med hattarna för att
anlända i tid för att bara dela ut dem och bege oss till aulan där foto
kommer att tas.
när vi kommer in där med hattarna på huvudet så kan man höra hur
alla suckar och tycker att vi är tok tråkiga för att vi bara ska ha hattar
på oss. men vi går världsvant bakom ett skynke och tar av oss kläderna
och kommer ut nakna (vi hade strumpor på oss) och med hattarna
för de mest värdefulla delarna på kroppen, det är så tess springer
där ifrån för brinnande livet. så fort hon kommer utan för dörren så
berättar hon för nils och sedan sprider sig ryktet som en löpeld
genom skolan.
men om vi ska återvända till aulan, efter att ha tagit ett flertal bilder
med oss iförda hatt öppnas dörren och nils elin mfl sticker in huvudet
för att få en glint. enligt rykten så har man aldrig innan sett elin och nils
springs så fort de gjorde när de fick reda på fotograferingen av oss.
men efter att ha tagit den sista bilden med hattar på så kastar en person
hatten och springer för livet till skynket, ni kan gissa vem det var.
men efter ett tag så tar vi på oss kalsongerna och hoppar runt lite och
insåg att linus var överexponerad, kortsagt det enda man såg var ett
par ögon, bröstvårtor och en navel resten var bara vitt.
men sen hoppade vi runt lite i kalsongen och de tog fler kort av oss.
när vi var klara så hade de tagit 70 kort på oss och vi var den mest
fotograferade klassen och den minsta till antal personer.
men vi är desto sötare för varför annars skulle de ta så många bilder?
jag måste ge en eloge till fotograferna som stod ut med våran
föreställning och med stor själv kontroll gjorde fördigt jobbet
efter att ha sett en av de fotograferade necka. även fast vissa
av dem påstår att de kommer att få med för livet, till dig säger
jag:
"Det är bara en naken mäniskokropp det mest naturliga som
finns, och så får du minnas vad du sa om elin!"
Vad sade jag om min lesbian lover? Dessutom var det bara 35 bilder. Och hur lyckas du få händelsen att låta så harmlös? Jag tvättar fortfarande ögonen mer än vanligt som följd av detta.
Ja jag är med nyfiken på vad som sas om mig! Tell me, tell me!
Hoof, jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva samma sak igen. Tim var värst, men ni andra var inte mycket bättre.
Denna fotograferingsdag är OFÖRGLÖMLIG, tack var en viss NS-klass...